Tema: politisk åskådning.
Jag har försökt sätta mig in i politiska frågor under flera år nu. Jag läser och lyssnar och försöker ta ställning från rödaste rött till blåaste blått. Men ändå, idag har jag ingen susning om var jag står, och under EU-valet 2009 blev det en blankröst för min del.
Frågor som jag tidigare brann för känns med ens inte lika viktiga längre, och jag försöker se världen ur ett mer globalt perspektiv men tyvärr gör det bara alltsammans än mer invecklat. Det är helt enkelt för mycket att läsa på och man kan aldrig lita på att källan till materialet verkligen stämmer. Var källkritisk, heter det, men vem sitter egentligen inne med ett slutgiltigt facit? Det går alltid att vrida och vända på saker tills en förklaring och enda sanning till sist inte går att finna, för det beror alltid på. Allting beror på omständigheter, vem som gör vad, yttre faktorer kring en specifik företeelse och så vidare...
Högt uppsatta politiker lever inte som de lär. Jag läser om fallskärmar på mångmiljonbelopp, gräddfiler, förmåner och bonusar hit och dit. Märk väl att detta förekommer inom både det blå och röda laget. På det stora hela är det därför ingen större skillnad, men till riksdagsvalet 2010 är det sakfrågorna som kommer att avgöra för egen del.
Frågor som berör mig extra mycket är invandringen, skatten, jobben, skolan, bostadsmarknaden, djurrätten och sjukvården. Jag är inte lika insatt i miljöfrågor, internationella bistånd, äldreomsorg, vapenindustrin, upphovsrätten och HBTQ-politik. För tillfället lutar det åt en röst på Kristdemokraterna eller Folkpartiet men jag har anledning att återkomma i frågan.