Frågeställningen löd: Vad är lycka?
Jag: Jag har i alla fall trott att lyckan ligger i en fullgången graviditet och nu blir det inte så.
K: Fast någon fullbordad lycka finner vi inte i denna världen, hävdar jag. Alla jagar lycka, men ingen finner den varaktigt ...
Jag: Så du känner ingen permanent lycka?
K: Det gör ingen. Lycka är ett tillstånd som infinner sig under ett kort tag.
Jag: Fast hur vet du det? Det beror väl på vad man lägger i definitionen, men visst kan det vara så. Jag vet inte annars vad jag skulle kalla det, det jag vill uppnå.
K: Så länge man har ett behov av något, så är man inte i ett lyckligt tillstånd.
Jag: Vad har du behov av då?
K: Allt möjligt, pengar, ledighet, personlig utveckling, att slippa lidande, sjukdomar, oro – i alla lägen i evig tid ... Det finns ingen som slipper några umbäranden av något slag.
Jag: Det tycker jag dock att jag ser många exempel på genom så kallade "räckmackeglidarliv", men det är möjligt att dessa människor bara visar upp en viss fasad utåt, vad vet jag.
K: Jo, alla saknar en fullbordad varaktig inre tillfredsställelse.
Jag: Hur vet du det?
K: Alla har alltid nya behov, eller blir uttråkade, sinnet vill alltid ha omväxling och sensationer, hur mycket räkmackeliv man än har. Oftast så har dessa som har räkmackeliv undanträngt sina egna personliga brister – man har aldrig tvingat konfrontera dem då man har haft det lätt för sig.
Jag: Jag har i alla fall trott att lyckan ligger i en fullgången graviditet och nu blir det inte så.
K: Fast någon fullbordad lycka finner vi inte i denna världen, hävdar jag. Alla jagar lycka, men ingen finner den varaktigt ...
Jag: Så du känner ingen permanent lycka?
K: Det gör ingen. Lycka är ett tillstånd som infinner sig under ett kort tag.
Jag: Fast hur vet du det? Det beror väl på vad man lägger i definitionen, men visst kan det vara så. Jag vet inte annars vad jag skulle kalla det, det jag vill uppnå.
K: Så länge man har ett behov av något, så är man inte i ett lyckligt tillstånd.
Jag: Vad har du behov av då?
K: Allt möjligt, pengar, ledighet, personlig utveckling, att slippa lidande, sjukdomar, oro – i alla lägen i evig tid ... Det finns ingen som slipper några umbäranden av något slag.
Jag: Det tycker jag dock att jag ser många exempel på genom så kallade "räckmackeglidarliv", men det är möjligt att dessa människor bara visar upp en viss fasad utåt, vad vet jag.
K: Jo, alla saknar en fullbordad varaktig inre tillfredsställelse.
Jag: Hur vet du det?
K: Alla har alltid nya behov, eller blir uttråkade, sinnet vill alltid ha omväxling och sensationer, hur mycket räkmackeliv man än har. Oftast så har dessa som har räkmackeliv undanträngt sina egna personliga brister – man har aldrig tvingat konfrontera dem då man har haft det lätt för sig.