Den sociala aspekten av autism

Jag intresserar mig mycket för den sociala konstruktionen av autism. I min kritik återkommer jag ofta till det faktum att tillförlitliga mätinstrument helt saknas för att påvisa huruvida någon har en "npf"-diagnos eller inte. Tanken med det här inlägget är att avgränsa mig till den biologiska aspekten av densamma.

AI säger: "Den sociala konstruktionen av autism innebär att autism delvis ses som ett resultat av samhällets normer, kulturella diskurser och historiska faktorer snarare än enbart en biologisk eller medicinsk diagnos".

Frågan är om det alls existerar en biologisk bedömningsgrund avseende autism. Jag påminner om att det hitintills inte har gått att identifiera några utmärkande ”autismgener”, att styrka tillståndet medelst blod- eller vävnadsprover, röntgeninstrument eller liknande mätmetoder. Påstådda skillnader i dopaminhalter har mig veterligen avfärdats i majoriteten av studier, varför en sådan uppgift bör tas med stor försiktighet.

Frenologi är en metodik som härrör från sent 1700-tal, där man valt att studera avståndet mellan människors ansiktsdrag, proportioner och positionering, symmetri o.s.v. som för tankarna till dåtidens rasforskning. Trots att metoden, med rätta, har fått tonvis med kritik används den i dag för *studiet av autisters uteblivna ögonkontakt, vilka påstås avvika från normalbefolkningen.

*bl.a. genom AI-screening av ”retinala ögonfotografier”.

Och ju fler påvisade samband som går att härröra till biologi, desto lättare kan industrin motivera läkemedelsbehandling även för autism.

Den här boken skulle kunna besvara flera av mina frågeställningar.