Hur jag tillämpar min föräldraroll (listform)

Tema: barnuppfostran och föräldraskap.

Med inspiration från motsvarande listor om hur andra familjer har valt att tillämpa sitt föräldraskap så kommer här mitt eget bidrag i ämnet. Jag tycker det är viktigt att med jämna mellanrum reflektera över sin egen föräldraroll, och jag arbetar för att ...

• ... försöka hitta en sund balansgång mellan att dalta och verka alltför autoritär. Jag tror i grunden att barn mår bra av lite disciplin – ordning och reda, men det måste alltid föregås av mycket kärlek i form av kroppslig närhet och känslomässig bekräftelse. Detta samtidigt som vi föräldrar törs ställa krav och vägleda barnen på olika sätt. Exempel:

• ... muta barnen lagom mycket (ja, alla mutar sina barn ibland – den som påstår något annat ljuger). "Om du plockar undan bilarna får du [valfritt gott som de efterfrågar]" eller "när du har satt på dig kläderna hämtar jag [valfri sak som de efterfrågar]" och belöningen ska infinna sig i direkt anslutning så att man som förälder också infriar sina löften. Mutor kan man med fördel smyga in lite varstans i vardagen.

• ... involvera barnen i olika nyttiggöra för att stärka deras självkänsla. Exempel kan vara att gå till återvinningen tillsammans och platta till kartonger inför slängning, att stoppa pantburkar i maskinen eller att följa med till vind- eller källarförrådet och botanisera bland alla saker. I hemmet kan de i tidig ålder få välja vad de ska ha på sig för dagen med ett begränsat urval om kanske 2–3 plagg snarare än att utgå från hela garderoben. När jag och min yngste son parkerar vagnen i förrådet efter dagens slut brukar jag ha som rutin att alltid säga "hejdå vagnen!" vilket är något som jag har noterat att min 2-åring verkligen uppskattar. Samma sak gjordes när vi i min barndom vinkade adjö till landstället som besöktes om helgerna. Det lilla ...

• ... lära barnen att visa tacksamhet och uppskattning för såväl materiella ting som upplevelser; perspektiv på folk som har det sämre; att inte bara ta saker för givet, utan att inse sina privilegier. Kanske bara påminna dem emellanåt vad fint och mysigt vi har det tillsammans.

• ... erbjuda barnen lugn och ro – tid för återhämtning och reflektion. Jag är inte så mycket för tanken på att ränna omkring på en massa fritidsaktiviteter efter skoltid, utan tycker att skola och fritidshem räcker gott och väl för att stimulera barnen i veckorna. Däremot väljer jag gärna att nyttja citylivet i övrigt. Som familj bosatta mitt i smeten försöker vi ta tillvara på stadens rika café- och restaurangutbud. På helgerna besöker vi diverse lekparker, parklekar, lekland, nöjesfält, loppisar, museum och andra sevärdheter. Vi har en handfull återkommande aktiviteter som vi växlar mellan, men rätt som det är introducerar vi även något nytt.

• ... hitta en balans i att ge mina barn hög materiell standard utan att skämma bort dem. Inredning och kläder får de oberoende av vilken tid det är på året, medan leksaker främst är förbehållna julaftnar och födelsedagar.

• ... försöka hålla nere skärmtiden utan att införa förbud. Bara för att t.ex. WHO har sina rekommendationer anser jag dock inte att man måste sluta att tänka själv, utan man får göra sin egen bedömning.

• ... värdesätta en regelbunden dygnsrytm där man sover mellan t.ex. 20.00–07.00 varje natt, men kan kringgå detta något vid helger, skollov och annan ledighet. Vi vill ha tydliga rutiner kring sömn och matsituationer med fri lek däremellan.

• ... tidigt visa barnen vikten av pengar. Går något sönder av misstag behöver man inte göra en stor sak av det, men det är viktigt att lära dem att vara rädd om sina och andras tillhörigheter.

• ... betona vikten av mycket fysisk närhet. Jag samsov med mina barn tills dess att den äldste var omkring tre år gammal (den yngste har ännu inte fyllt tre). Jag har aldrig förknippat samsovning med några risker för egen del, och har väldigt svårt för tanken på att placera en bebis i spjälsäng. Närhet och beröring är A och O för deras fortsatta anknytningsförmåga.

• ... fira jul på traditionsenligt vis (med undantag för all den köttkonsumtion som ofta ingår på traditionella julbord). Julen är barnens högtid, heter det ju, och det vilade ett magiskt skimmer över mina egna barndomsjulaftnar. Andra högtider kan också vara trevligt att uppmärksamma.

• ... stå emot dålig mat. Vi äter inte kött då vi anser att djurindustrin är en vidrig företeelse med dagens slakterier och tortyrliknande kycklingfabriker. Hade djuret dött av ålder och tagits tillvara på omgående efter att livet upphörde skulle det ha varit en helt annan sak. Det är alltså inte köttätandet i sig som jag har några invändningar mot, utan hanteringen av djuren på storskaliga fabriker. Vidare är jag emot matsvinn. Jag tvingar aldrig barnen att smaka allt på tallriken men jag uppmuntrar dem att bara ta det som de bedömer att de orkar äta upp. Överbliven mat äts vid ett senare tillfälle. Jag har i allmänhet väldigt svårt för människor som slänger mat (med undantag för om den är rutten, givetvis). Vi försöker undvika halv- eller helfabrikat, processade livsmedel, onödiga e-nummer o.s.v. och vi lagar som regel den mesta maten från grunden. Barnen äter samma kost som oss vuxna och jag skulle aldrig få för mig att laga specialmat p.g.a. preferenser eller dylikt (allergier är en annan femma, förstås). Det hade aldrig förekommit i mitt föräldrahem. Tack vare detta synsätt äter mina barn både lök, svamp och broccoli utan större problem.

• ... inte omge dem med alkohol överhuvudtaget. Jag är helnykterist sedan många år och anser inte att barn och sprit hör ihop. Jag såg till att vara helt klar med uteliv och fest när jag blev förälder eftersom jag anser att sådan livsstil hör ungdomen till.

• ... försöka göra en översyn i hemmet när det kommer till kemikalier och hormonstörande ännen, att plastbanta från ftalater och liknade, och som förälder skapa mig en medvetenhet kring förekomsten av allehanda gifter. Att välja material med stor omsorg.

• ... uppmuntra barnen att uttrycka känslor i stället för att hålla dem inom sig. Innan de har orden arbetar vi med bilder.

• ... tillämpa lågaffektivt bemötande genom att kontrollera mina känslor, mitt tonfall/röstläge och att undvika att hamna i konflikt i onödan. Vi väljer våra strider och låter vissa saker passera, men det är också viktigt att markera när någon går över gränsen. Undantagsfall är svårt att återge i listform. Man får helt enkelt utvärdera situation för situation. Vi försöker lyssna mycket på klassisk musik för att komma ner i varv (frekvensbaserat). Jag hamnar sällan i affekt eftersom jag ser till att ha lugn och ro omkring mig, och att aldrig någonsin ta mig vatten över huvudet. Det är tyvärr ett vanligt fenomen i dag med alla stressade, prestigefulla och överbelånade föräldrar som tävlar i att bräcka varandra i storslagna födelsedagskalas och fullspäckade scheman i stället för att avsätta tid för sin egen återhämtning. Jag vill bli ihågkommen som en närvarande förälder, och jag prioriterar min mammaroll långt före all typ av karriär. Folk tycks i dag fullkomligt livrädda för blotta tanken på att sätta sig ner och känna efter.

Dessa punkter är ett axplock på hur vi som familj arbetar med barnen, men det finns alltid utrymme att rannsaka sig själv och testa nya saker om någon metod inte ger önskat resultat. Jag och barnens pappa har en samsyn kring hur vi ska förhålla oss till olika aspekter av föräldraskapet och det har verkligen underlättat för alla inblandade.