Kvinnan beskriver hur hon kom i kontakt med Kirks plattform i samband med att hennes väninnor ondgjorde sig över innehållet men att dessa påverkansförsök i stället hade fått omvänd effekt. Så fort hon bekände färg till konservatismen lyckades hon attrahera in en bra man och tillsammans fick de två barn. I dag lever hon som kristen.
Jag har på senare tid förkovrat mig en del i frågan om manligt och kvinnligt. Detta i betydelsen ”manligt och kvinnligt utöver sociala normer och konstruktioner”, med vilka * konstaterade biomarkörer kommit att skilja könen åt. Studierna är omtvistade och pekar tydligt åt olika riktningar beroende på agendan hos dess avsändare – lite confirmation bias; d.v.s. att ha en selektiv blick på det som redan bekräftar ens ursprungshypotes.
*konstaterade biomarkörer utöver hjärnans storlek, könskromosomer och testosteron-/östrogennivåer.
Jämställdhetsparadoxen är ett begrepp som återkommer i samtalet. "Utgångspunkten är att när både kvinnor och män får mer frihet att göra som de själva vill, det vill säga när jämställdheten är hög, då antar man traditionella könsroller i större utsträckning. Det skulle kunna förklara varför till exempel kvinnliga studenter i Sverige söker ingenjörsutbildningar, teknik eller matematik i lägre utsträckning än kvinnor i mindre jämställda länder som Algeriet":
samt
"Män och kvinnor är olika i sin natur och mer jämställdhet gör det bara lättare att visa sitt sanna jag, enligt tesen".
samt
"Orsakerna till skillnaderna kan vara många, men det har ännu inte påvisats vad som beror på biologi och vad som beror på sociala faktorer".
Ja, just det. Där är jag beredd att lära mig mer. Jag är nämligen av den högst kontroversiella åsikten att människan mår bäst av att befinna sig nära sitt naturliga tillstånd. Pendeln har en tendens att svänga tillbaka när saker och ting avviker från det ursprungliga sättet att leva. Det filosofin går att applicera på många av samtidens frågeställningar.